Category Archives: Bloggen

Inspirerande Dalarna

Dalarna har varit en inspiration för många målare och grafiker genom tiderna. Anders Zorn och Carl Larsson är två av de mest kända, sannolikt DE mest kända, men de är långt ifrån de enda. Visst har andra delar av Sverige också inspirerat till mycket konst genom tiderna, men sett till folkmängd så är Dalarna definitivt överrepresenterat (Dalarna har ju bara mindre än en trettiondel av Sveriges befolkning). Men vad är det då som lockar med Dalarna? Är det landskapets centrala roll i Svensk historia, med Gustav Vasa och allt, där man kastade ut danskarna ur landet? Eller är det någonting mer? Vi tror att det är det senare, att det är någonting mer än bara 1500-talshistoria som gör att Dalarna inspirerar så mycket.

Zorngården.


Natur och kultur
Det är någonting som vi själva upptäckte när vi förlade en av våra konferenser till Dalarna. Då ingen av oss hade varit i landskapet tidigare så var det nytt för oss alla. Vi hade vår konferens i Tällberg, en ort som vi innan dess inte kände till mycket om, mer än namnet, om ens det. Under konferensen så lärde vi oss en hel masa – och då inte bara om vårt företag, om tryck och grafisk design, utan också om Dalarna. Hotellet där vi var på konferens var förläget några hundra meter från sjön Siljan, på hög höjd och utsikten var, faktiskt, helt unik. Där någonstans så fick vi ett hum om vad det kan vara som inspirerar så med Dalarna; en unik natur.

Men Dalarna är inte bara natur, utan även kultur också. Midsommar firas ju till exempel runtom i hela landet, men i Dalarna tar man det hela ett steg längre. Man håller på traditionerna helt enkelt, och det är väl det landskap i Sverige där landskapsdräkt används som mest? Man är helt enkelt stolta över sin kultur och sina traditioner och är inte rädda att visa det. Vilket ju är rätt så inspirerande!

Utbildning i digital marknadsföring

Även om vi är ett tryckeri, så håller vi örat mot rälsen när det kommer till nya sätt och vägar att få fram såväl vårt eget varumärke som de kunder som ibland anlitar oss för mer än bara trycksaker. Digital marknadsföring är något som under de senaste åren har kommit att skilja sig ganska mycket från traditionell marknadsföring, och av den anledningen åkte Niklas och Björn för ett par veckor sedan iväg till Sveriges baksida för just en snabbkurs i digital marknadsföring.

Webbyrån som stod för snabbkursen var mycket kompetent och pedagogisk och vi gick igenom en lång rad olika saker som kommer vara till stor nytta för oss inte bara om ett eller två år, utan redan direkt nu. Inte minst var det intressant att se hur mycket man faktiskt kan tjäna på digital marknadsföring och webbyrån visade upp några exempel på kunder som de hade hjälpt. Där visade det sig att man i vissa fall hade nått bättre resultat online med mindre pengar, än företagen tidigare hade fått ut av sin marknadsföring offline! Det är viktigt att veta att det inte gäller alla branscher och företag men vissa av resultaten var minst sagt häpnadsväckande.

Grunderna i digital marknadsföring

Det viktigaste vi fick lära oss var de olika kanaler som finns inom den här typen av reklam och försäljning. Många tänker kanske sociala medier när de hör digital marknadsföring, men sökmotorsoptimering kan vara minst lika viktigt och många gånger till och med effektivare än till exempel Facebook! Det gäller att vara där både när kunden börjar leta efter någon att köpa av liksom när kunden bestämt sig och är mycket nära köpbeslutet.

För våran egen del så handlar det mycket om att finnas där så sent som möjligt i köpcykeln men vi kommer inom kort också att starta ett Twitterkonto för att dels kunna etablera kontakt med nya potentiella kunder och dels för att kunna kommunicera med de kunder som vi redan har och som finns i den kanalen.

Det bästa med digital marknadsföring tyckte vi var skalbarheten och att man kan göra ganska mycket till ganska låga kostnader. Att det dessutom är väldigt mätbart jämfört med mer traditionell marknadsföring (hur vet du egentligen hur många som verkligen har läst din tidningsannons till exempel?) är en annan fördel som gör att vi snabbt kommer kunna avgöra om det är värt tiden och pengarna eller inte.

Vad tycker ni, arbetar ni något med digital marknadsföring själva?

Filmaffischer genom tiderna

Hallå där! Björn här, grafisk designer här på Bookleaf och filmnörd. Jag fick uppgiften att ägna ett blogginlägg till att lista de filmaffischer jag tycker bäst om, jag älskar klassiker och gamla filmer, det kommer ni att märka.

Metropolis
Metropolis från 1927 är inte bara en av de mest inflytelserika filmerna genom tiderna. Dess filmaffisch är också en av de mest eleganta och fantasieggande som någonsin skapats. Helt gjord i gulaktig sepia och svart, med en robotfigur i förgrunden och en stad i bakgrunden är den idag en extremt tilltalande form av retrofuturism – idag ger den både en känsla av framtid och dåtid. Designen hör till sin tid, men är definitivt ett eller två steg bättre än allt annat som fanns då, och den har en extrem grafisk kraft, som fortfarande känns.

A Clockwork Orange
En ytterst kontroversiell film när den kom 1971, och regissören Stanley Kubrick förbjöd den snabbt från att visas i Storbritannien. Filmaffischen är i stort sett det första ”A”-et i titeln, i vilket man ser Malcolm McDowell titta ut med lösögonfransar, och en kniv i sin hand. En stor del av affischens styrka är också McDowell, och hans speciell utseende. Affischen känns hotfull, även om det typsnitt som används under A:et idag kan kännas lite daterat – det ser väldigt 1970-tal ut.

E.T.
E.T. Från 1982 är en av världens mest framgångsrika filmer någonsin, och filmaffischen har blivit del av vårt allmänna medvetande. Elliots och E.T.:s fingrar som möts, över ett rymdfoto av jorden, med ordet E.T. I neonskrift mellan de båda. Trots att den kom för över 30 år sedan, så känns den inte det minsta daterad, och har fortfarande en stor känslomässig genomslagskraft. Ungefär som den film den presenterar.

Bookleaf springer Göteborgsvarvet

Göteborgsvarvet är, faktiskt, inte en plats där man bygger fartyg, utan ett årligt återkommande maratonlopp (eller halvmaratonlopp om man ska vara petig). Det arrangerades för första gången 1980, med under 2,000 deltagare, men växte snabbt till att varje år locka mellan 30 och 40,000 deltagare. Under de senaste fem åren har dock intresset ytterligare exploderat, och 2012 nådde deltagarantalet för första gången över 60,000. Vi på Bookleaf har varit med och bidragit till detta, för vi har sprungit Göteborgsvarvet de senaste fem åren, i år är det dags igen!

Göteborgsvarvet består numera av ett antal olika tävlingar, som exempelvis varvsstafetten, stavgång, och olika kortvarianter för barn. Tävlingen föregås också av ett antal seedningstävlingar, som givetvis inte är obligatoriska. Dessa är till för den som springer på lite högre nivå och vill förbättra sin startposition. Eller för den som springer på lägre nivå, och också vill ha en bra start. Tävlingar som Göteborgsvarvet och Vasaloppet handlar ju lika mycket om att tävla med sig själv, och försöka förbättra sina resultat från föregående år.

Tävlingen är ett välgörenhetsevenemang, där de 4,000 funktionärerna är frivilliga. Arrangemanget sköts av Göteborgs Friidrottsförbund, och hela överskottet från tävlingen går dels till de olika föreningarnas ungdomsverksamhet, dels till driften av Friidrottens Hus, landets första permanenta hall för att utöva friidrott inomhus. Det invigdes 1988, och har hjälpt många framgångsrika friidrottare från Göteborgsregionen att nå sin fulla potential. Att springa en halvmaraton är det minsta man kan göra för att hjälpa till, tycker vi!

Anmäl dig du med, på goteborgsvarvet.se

De tre största kreatörerna

Halloj! Niklas här, VD på Bookleaf, jag tänkte lista de, enligt mig, tre största kreatörerna genom historien.

Andy Warhol
Andy Warhol brukar ses som en av de största Amerikanska konstnärerna under 1900-talet. Men han var, och är, fortfarande kontroversiell, och hans konst debatteras ännu. Men den mest kända delen av hans konstnärliga gärning är populär hos allmänheten, och har med tryck och formgivning att göra. Det handlar då om hans silkscreentryck av diverse Amerikanska kändisar – Elvis Presley, Marilyn Monroe och flera. Han använde sig där av olika sätt att variera färgerna på, och utnyttjade även de ”misstag” som uppstod i sikscreenprocessen som en del av det konstnärliga resultatet, med häpnadsväckande effekt.

Robert Indiana
Popkonsten under 1960-talet födde många fantastiska formgivare. Warhol är den mest kända men det fanns andra storheter, varav Robert Indiana är en. Hans mest kända verk är ”LOVE”, de fyra bokstäverna i rött, med kontrasterande blå och grön bakgrund. Designen är enkel, men extremt slagkraftigt, och har varierats och kopierats i det oändliga sedan dess. Bra formgivning handlar ju ofta i grund och botten om enkelhet och grundfärger.

Edward Ruscha
Popkonstens grund var den kommersiella grafiska designen, som de sedan tog ett steg längre. Allt var inte helt lyckat (Roy Liechtenstein var mer plagiarist än konstnär, exempelvis), men de bästa popkonstnärerna lyckades fånga kärnan i kommersiell grafisk design och förfina den på ett sätt så att den såg helt ny ut. Ruscha använde sig bland annat av enkel design med olika till synes menlösa ord och meningar, som fick extra kraft av det avskalade sammanhanget. Det är på något sätt kärnan i popkonst, att få oss att se det vi alltid ser runt om oss på ett nytt sätt.

Så fungerar Offsettryck

Offsettryck har funnits i över hundra år, och är fortfarande den dominerande tryckmetoden. Ursprungligen användes den för att trycka på metall, och dess nuvarande användningsområde upptäcktes faktiskt av misstag. Offsettryck fungerar så att en plåtcylinder, på vilken tryckmönstret finns, roterar mot en cylinder beklädd med gummi, och på den över för det som ska tryckas. Under denna gummicylinder matar man så in det papper som är tryckmönstrets slutdestination. Detta är i korthet hur offsettryck går till, och det är i princip så rakt på sak som det låter.

Det kan verka konstigt att man har ett extrasteg mellan plåtcylindern och pappret. Men det är där misstaget kommer in, det var Ira Washington Rubel som 1903 inte matade in ett papper i offsettryckmaskinen. På den tiden användes gummicylindern som motvikt, och trycket på pappret kom från metallcylindern. Han såg då att tryckmönstret överfördes till gummicylindern. När han sedan provade att mata in ett papper i tryckpressen, så kom trycktexten på båda sidor – men den sida som trycktes från gummicylindern hade klarare och skarpare tryck än den sida som kom från plåtcylindern. Skälet till att det är på det viset är enkelt, den mjukare gummiklädda cylindern är mildare mot pappret.

Offsettryck har på senare år börjat få konkurrens från främst digital tryckning, men är än så länge den tryckmetod som lämpar sig bäst vid tryckning av större volymer. Och även om utvecklingen har gått framåt, så fungerar offsettryck än idag på i princip samma sätt som för hundra år sedan.

Så fungerar Flexografi

Flexografi är en tryckmetod som vid en första anblick ser ut som offsettryck. Det finns dock betydande skillnader mellan de båda, och de används till olika saker. Flexografi fungerar så att en cylinder doppas i färg, och sedan färgar av sig på en gummicylinder. Denna gummicylinder fungerar sedan som en en stämpel, i och med att tryckmönstret finns ”inristat” på den. Precis som i offsettryck så matas det som ska tryckas in mellan ”tryckstämpelcylindern” och en cylinder som fungerar som motstånd. För att sedan färgen ska bli jämn, finns en skrapa som skrapar rent färgen från färgcylindern, innan den doppas.

Flexografi används främst för att trycka på sådant som inte är papper, till exempel cellofan, plast och wellpapp. Det gör att flexografi är vanligt inom till exempel livsmedelsindustrin, för tryck på etiketter, mjölkpaket och så vidare. Även för tryck av tapeter använder man sig vanligtvis av flexografi. Ursprungligen var flexografi långt mindre exakt än offsettryck. Tryckmetoden uppfanns på 1890-talet, och fick snabbt ett rätt dåligt rykte, då det bläck som användes lätt smetades ut. Det bläck som användes ansågs också vara en hälsofara, vilket gjorde att tryckmetoden inte kunde användas till det som var dess styrka, matvaruprodukter Men förbättrad teknik har avsevärt förbättrat hur detaljerat tryckmönstret kan vara, och man började också använda sig av mindre hälsofarligt bläck.

Även om flexografi har ett stort användningsområde, så står det ändå lite i skuggan av offsettryck. Men då ingen annan tryckmetod riktigt kan ersätta flexografi, så kommer den antagligen att fortsätta att existera länge än.

Så fungerar Digitaltryck

Vi på Bookleaf tänkte bjuda på lite läsning här i bloggen om hur det fungerar på ett tryckeri, så vi har låtit våra tryckare Roger och Ulrik berätta om de olika varianterna och teknikerna man använder när man trycker. Trevlig läsning!

Exakt vad digitaltryck är är lite svårt att besvara. Det är inte en tryckmetod, utan flera. Dessa har dock vissa gemensamma drag. Grunden i digitaltryck är att man inte behöver tryckplåtar, hela processen från dator till färdig produkt sker utan mellanled. I princip är det ingen skillnad mellan digitaltryck och en vanlig skrivare. Det är då mest storlek och kvalitet det handlar om. Det gör att digitaltryck är speciellt väl lämpat för tryck av små upplagor, då man slipper all kostnad för att skapa tryckplåtar och starta upp tryckpressen. Då det hela sker digitalt, passar det också väl om varje upplaga som tryck behöver exempelvis numreras.

Digitaltryck är som sagt samma sak som en vanlig skrivare i grund och botten. De två vanligaste tryckmetoderna är därför bläck (bläckstråleskrivare) och toner (laserskrivare). Toner är en sorts pulver, som på olika sätt fästs på det papper som ska tryckas på, vanligtvis genom någon form av uppvärmning. Bläck å andra sidan sprutas på olika sätt fast på pappret. Än så länge är offsettryck bättre lämpat för större upplagor, men i takt med utvecklingen kommer digitaltryck allt närmare i prisvärde även där. Det är inte osannolikt att digitaltryck inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ersätta offsettryck nästan helt och hållet.

Att kostnaden för små upplagor inte är så stor innebär en mängd fördelar, man behöver exempelvis inte hålla en stor upplaga i lager, utan kan i princip trycka nytt alltefter kunder beställer, ”print on demand”. Kvalitetsmässigt är digitaltryck redan i nivå med offsettryck.

På Bookleaf har vi bland annat en Xerox DocuTech 180 , läs mer om den på Xerox hemsida.